Nu var vi spåret i dagarna 2. Idag var det bara Sara och jag med alla vovvarna. 🙂   P1090861

Först ut var Viggo. Han fick ett låååånnggt spår, ca 1 km. Svår, öppen, blåsig terräng. Viggo kämpade hårt. P1090862Till slut gav han upp och det blev mest snurr. Han fick hitta en sista apport och sedan blev det avselning. Ingen ide att fortsätta när hjärncellerna tagit slut. Nästa gång blir det nog att lägga lite lättare igen. Så man bygger upp självförtroendet. 🙂  P1090864Sedan var det Fleurs tur. Sara hade lagt ett lite längre spår. I Stockholm får man inte vara knusslig med spårmarker och en del gick ut efter motorvägen. Fleur tuffade på utan att bry sig. 🙂  P1090867Det är ganska säkert att spåra med Fleur och Nova nu för tiden. De vet verkligen vad som gäller. Klart Fleur ibland ser ut som ett frågetecken, men oftast är det inga större problem. Lite lat är dock schnauzern och försöker gärna hitta en lättare väg om det går. Är det ett, i schnauzerns ögon, för krångligt hinder, prövar man andra vägar först, innan man inser att spårläggare trots allt gått där det är som krångligast. Då ser det nästan ut som om schnauzern suckar och sedan forcerar hon hindret eller vad det nu är… 😉  P1090868Det går inte så fort, men framåt går det. 🙂  P1090866Nova, däremot, går som en raket. Snabbt och säkert! P1090871Nova en glad skit i spåret! P1090870P1090872

Annonser