Idag prövade jag att lägga ett långliggtidsspår till Flurpan. 3,5 timme blev det. Spåret låg på en klippt gräsmatta. Tack vare frosten i natt, kunde jag lätt se mina egna fotsteg. I alla fall när jag la ut spåret. När vi skulle ta det hade mörkret lagt sig och det var helt omöjligt att se ngt överhuvudtaget. Schnauzern verkade inte ha ngra som helst problem med liggtiden. Men hon ville gärna kolla alla förledningsspår. Det märktes tydligt. Inte bara kolla lite, utan snurra runt och kolla än hit och än dit. Sa jag till att hon skulle spåra mitt spår, tog hon genast upp det igen, utan tvekan. Så hon verkade veta precis var det gick. Vinklarna var lite tveksamma. Schnauzern gick över väldans långt i båda vinklarna, innan hon snurrade sig tillbaka. Verkade nästan som om hon tyckte spåret var tråkigt och var tvungen att finna lite egna roligheter, t ex kolla förledningar, snurra i vinklarna – vem vet vad man kan hitta?? Ena apporten missades men slutapporten hittade och markerades, om än åt fel håll.
Ska försöka lägga flera spår med lång liggtid. Lite knepigt nu när det blir mörkt så snabbt, men får väl använda pannlampan 🙂
Vi har hunnit med lite lydnadsträning på morgonen och en riktigt skön långpromenad i solen, mmmmm…….
Schnauzern hittade en riktigt smaskig pinne!